Satoshi Nakamoto, publicerade år 2008 en unik vision för att förändra världsekonomin till det bättre. Världsekonomin som den fungerar idag dras med en lång rad problem som indirekt har stor påverkan på alla människors dagliga liv, och som är mycket svårlösta inom den traditionella ekonomins ramar. Satoshi byggde upp en helt ny ekonomisk modell som var ämnat att kunna ersätta alla pengar i hela världen. Detta system bygger på produktivitet, ärlighet, öppenhet och saknar helt påverkan av finansiella institut. Istället för att någon centralbank kontrollerar valutan, sköter systemet sig själv utifrån fastställda regler och skyddas av extremt stark kryptering. Bitcoin är enkelt förklarat ett datornätverk som upprätthålls igenom konkurrens och incitament att göra vinst. Det pågår dock en konflikt om Bitcoins framtid. Till en början så fungerade systemet utmärkt, men det dröjde inte länge förrän det infiltrerades och förstördes av aktörer som inte vill se detta system blomstra. Inte mindre än två gånger har olika utvecklarteam försökt att överta Bitcoin och göra om det till någonting som de kan göra vinst på. Första gången gjordes den ursprungliga versionen av Bitcoin (BTC) avsiktligt opålitlig, dyr att använda och i praktiken oanvändbar, så att alla transaktioner kunde flyttas över till ett annat nätverk som inte är Bitcoin, kallat ”Lightning Network”. Detta nya nätverk har ingenting med Bitcoin att göra och är tänkt att fungera ungefär som den traditionella världsekonomin, där stora aktörer såsom banker förmedlar transaktioner mellan användare i systemet.
Bitcoin Cash (BCH) skapades därför som ett försök att återställa det ursprungliga Bitcoin, men det dröjde inte länge förrän det också övertogs av utvecklare som vill experimentera med protokollet och göra det till något som Bitcoin aldrig var menat att vara. Båda dessa Bitcoin-grenar hävdar att de är ”den riktiga Bitcoin”, men den som använder sunt förnuft, ägnar sig åt egna undersökningar och inte följer strömmen med propaganda på social media, kan enkelt se att varken Bitcoin (BTC) eller Bitcoin Cash (BCH) längre följer Bitcoins mycket strikta regelverk skapat av Satoshi Nakamoto. Dessa två försök har effektivt bromsat ner Bitcoins möjligheter att slå igenom på marknaden med flera år. Utvecklarteamen bakom både BTC och BCH har ändrat i protokollet, det vill säga det strikta regelverk som Satoshi upprättade 2008 igenom att släppa Bitcoins projektbeskrivning, det så kallade Bitcoin Whitepaper. Bitcoin är ett mycket väl balanserat ekonomiskt system som bygger på incitament att göra vinst hos de olika aktörer som upprätthåller och säkrar nätverket. Protokollet måste vara stabilt över tid och inte ändras. Bitcoin är den enda elektroniska valuta som någonsin fungerat, och det funkade utmärkt utan problem i nästan 10 år, tills utvecklarteamen ville ta över och förändra reglerna för systemet. Efter detta har bara användandet av Bitcoin som betalningsmedel minskat, eftersom resultatet av dessa förändringar anbart gjort Bitcoin långsamt, opålitligt och dyrt att använda.
Med Bitcoin Satoshi Vision (sv) har protokollet för den unika ekonomiska modell som är Bitcoin, återställts till den ursprungliga version 0.1. Detta skedde den 15:e November 2018 igenom en uppdelning av nätverket Bitcoin Cash BCH, och det har varit en lång resa på vägen hit ifrån år 2008 när Bitcoin ursprungligen släpptes. Jag ska på denna sida ge utomstående min bild av vad som verkligen hänt under tiden. Det kan vara svårt för en utomstående att sålla i all information som finns därute för att få en objektiv bild av situationen. Jag ska därför göra mitt bästa för att ge läsaren en inblick i vad Bitcoin verkligen är, och hur dess unika ekonomiska modell erbjuder mänskligheten större ekonomisk frihet och därmed ökad levnadsstandard.
Bitcoin är främst ett betalningssystem där användarna i systemet kan skicka transaktioner mellan varandra utan mellanhänder. Bitcoin tar bort kopplingen mellan regering och penningväsendet och istället använder ett unikt sätt att kontrollera att allt går rätt till, utan att använda sig av någon central organisation eller finansiellt institut. Det är också en egen valuta där pengarna i omlopp inte kan skapas ur tomma intet. Detta till skillnad ifrån dagens penningväsende där ett lands centralbank sköter tillförseln av nya pengar i systemet igenom att låna ut nyskapade pengar till staten mot ränta. Staten lånar också pengar av andra länders centralbanker och andra internationella finansiella institut. Kort och gott skapas pengarna vid lånetillfället, och landets invånare måste senare dras med en statsskuld. Dagens system innebär i praktiken stora problem, bland annat igenom att värdet på pengarna som redan finns minskar gradvis allt eftersom nya pengar tillkommer. I praktiken ger centralbanken tillåtelse åt privata affärsbanker att skapa pengar vid varje nyteckning av lån.
Detta beskrivs på ett lättförståeligt sätt i dokumentären ”Pengar som skuld”.
Detta är väldigt problematiskt eftersom privata aktörer skilda ifrån regeringen har getts möjlighet att manipulera det som har absolut störst inflytande i våra liv, det vill säga pengar. Detta är orsaken till varför pengarnas köpkraft minskar över tid, det vill säga det som i normalt tal kallas för inflation. Inflationen gör att allt priserna på produkter och tjänster hela tiden ökar. Dessutom går en stor del av skatten vi betalar till att betala räntan på statsskulden. I praktiken kan statsskulden inte betalas av, eftersom pengarna som ”lånades ut” skapades ur tomma intet, och krävs tillbaka med ränta. Lägger man ihop alla pengar som finns i omlopp, räcker det inte till att betala av skulderna. Arbetstakten i samhället måste därför hela tiden öka och därför har politiker fått i uppdrag att driva igenom beslut som skapar tillväxt.
Det finns, till skillnad ifrån vad många tror, inte längre någon koppling mellan pengar och guld/ädelmetaller. Den har tagits bort för länge sedan. Värdet på pengarna bestäms enbart av centralbanken bland annat med hjälp av att höja och sänka olika räntor. Pengarnas värde består alltså helt och hållet av faktumet att människor sätter sin tilltro till centralbanksväsendet.
Bitcoin erbjuder en intelligent lösning på detta problem. Istället för att en central aktör styr tillförseln av pengar in i systemet, sköts detta i en kontrollerad och förutsägbar takt av ett världsomspännande nätverk av kraftfulla datorer som alla kör samma programvara. Denna process kallas för mining, att jämföra med brytning av ädelmetaller. Datorerna tävlar mot varandra om vem som snabbast kan hitta lösningen på ett kryptografiskt pussel, och varje gång pusslet löses, delas en belöning ut till ägaren av datorn som hittade lösningen. Belöningen delas ut i Bitcoins egen valuta, och detta är enda sättet nya bitcoins kan skapas. Svårighetsgraden på detta pussel justeras hela tiden så att lösningen hittas av någon dator i nätverket ungefär var 10:e minut. Alla transaktioner som gjorts på nätverket under denna 10-minutersperiod läggs då ihop till vad som kallas för ett block, och belöningen delas ut till den dator som först skickat ut sitt block till resten av nätverket. I praktiken innebär det att den som har mest datorkraft tjänar mest pengar.
I Bitcoins begynnelse var belöningen för varje block 50 Bitcoin. Efter vart fjärde år halveras belöningen. Detta innebär att år 2140 kommer det inte längre kommer delas ut någon belöning, och då har det totala antalet Bitcoin skapats, 21 miljoner. Detta är hårdkodat i mjukvaran och går inte att förändra.
För varje transaktion som skickas på nätverket betalar den som skickar transaktionen en avgift till datorerna i nätverket. Storleken på avgiften varierar med mängden data i transaktionen, men för närvarande ligger den, omräknat i svenska kronor, på några ören. Detta är långt mycket mindre än vad t.ex en livsmedelsbutik eller en webshop måste betala till kortföretagen när någon genomför ett kortköp. Vanligtvis tas en fast avgift ut på några kronor, samt en procentuell avgift beroende på summan. Detta innebär att handlare betalar stora summor bara för att kunna sälja sina varor. Med bitcoin kan köparen skicka en betalning till säljaren utan mellanhänder.
Bitcoins nätverk och ekonomiska modell är extremt säker och svårmanipulerad. Varje gång en av datorerna i nätverket hittar ett block, länkas blocket samman med det förra blocket kryptografiskt. Blocken läggs till i en enda lång serie som kallas för blockkedja. Det innebär att om någon av datorerna i nätverket är oärlig och vill utföra ett bedrägeri (t.ex att ta tillbaka en tidigare utförd transaktion), då förändras sammanlänkningen mellan det oärliga blocket och alla andra block som skapats efter det. Alla noderi nätverket håller denna blockkedja konstant uppdaterad så att exakt samma kopia av kedjan finns lagrad hos alla noder. Skulle en dator försöka skicka ut ett block som inte passar in i den kedja som majoriteten av noderna i nätverket arbetar på, blir det blocket förkastat och ej godkänt. I praktiken innebär det att om man vill fuska, måste man kontrollera mer än 51% av den sammanlagda datorkraften i nätverket. Man måste då med all denna datorkraft jobba på att förändra den tidigare transaktionen, samtidigt som man måste hinna ikapp alla de andra datorerna som jobbar på den ärliga kedjan. Istället för att göra detta, är det mera lönsamt att använda datorkraften till att hitta nya block att lägga till kedjan och därmed få belöningen som delas ut vid varje block. Om någon oärlig aktör ändå väljer att försöka sig på en sådan attack, undermineras användarnas förtroende för nätverket. Detta skulle vara förödande, eftersom datorkraften som används i Bitcoins nätverk utgörs av extremt kraftfulla specialdatorer som kräver stora investeringar att utveckla och driva. En bedragare bränner därmed sin egen investering och framtida inkomster. Bitcoin belönar ärlighet och innebär att den som fuskar förlorar.